Panel-, konvektor- eller oljeelement - vad bör du välja?

Ett panelelement är ett element som monteras på väggen och sprider värme i rummet. ”För 30 år sedan var dessa element effektstyrda, vilket betyder att om du ställde in dem på till exempel 500 eller 1000 watt så stod de alltid påslagna”, berättar Philip Bryn-Haugland från Mill. Men dagens panelelement är konvektorer. Istället för att avge strålningsvärme via ett stängt system, där värmen strålade ut från elementet och ut i rummet, sprids värmen mycket bättre och jämnare nu. ”Det blir varmt i hela rummet, inte bara runt själva elementet”, berättar han. Rent tekniskt fungerar det enligt konvektionsprincipen, dvs. att varm luft stiger. ”Kall luft underifrån dras in i elementet, värms upp och stiger”, berättar Bryn-Haugland. Om du tar en närmare titt ovanifrån på ett panelement så ser du att det är gjort av aluminium. ”Detta element blir varmt och värmer sedan upp luften runt elementet genom ett galler”, berättar han.

Dagens panelelement är temperaturstyrda och använder en fast mängd watt. ”Panelelementen har en termostat, en temperaturgivare, som antingen är på eller av. Den reglerar sig själv”, säger han. Det vill säga att om du har ett panelelement på 600 watt, så använder det alltid 600 watt eller ingenting alls. ”Du kan inte ställa in det så att det till exempel använder halva effekten, 300 watt”, säger han.

Fördelen med ett panelelement är att det alltid håller samma temperatur. Genom att du monterar det på väggen tar det inte upp någon plats på golvet. ”Det är en grundvärmelösning och du kan ha elementet påslaget hela tiden”, berättar Bryn-Haugland. ”Värmen sprids dock lokalt, så du måste placera elementen strategiskt i rummet för att få en jämn värme”.

Ett konvektorelement värmer snabbt upp rummet och fungerar enligt samma princip som ett panelelement. Skillnaden mellan de båda är att konvektorelementen är fristående och flyttbara, och därför kallas de ofta golvelement. De har vanligtvis en effekt på 2000 watt, medan panelelementen brukar ligga på 300–1200 watt. ”Konvektorelementen har alltså högre effekt och ger därför värme snabbare”, berättar Bryn-Haugland. Elementen är temperaturstyrda och har tre olika effektnivåer. På så sätt kan du styra hur många watt du vill använda. ”Du kan till exempel sätta elementet på 750 watt och om du till exempel vill ha 23 grader i rummet så tar det bara lite längre tid än om du hade ställt in elementet på 2000 watt”, säger han.

Fördelen med ett konvektorelement är att det är flyttbart och värmer upp rummet snabbt, men du bör inte lämna det påslaget utan tillsyn. Till skillnad från panelelementen, som kan vara påslagna hela tiden, ska ett konvektorelement bara användas när någon är hemma. ”Det här är ett element du inte bör använda för att värma upp sommarstugan innan du åker dit”, säger han.

I ett oljeelement är värmeelementet inneslutet och kommer därför inte i kontakt med luften. Det gör att luften inte torkas ut, vilket är bra för allergiker. Dessa element är flyttbara och de dyrare modellerna har WiFi och kan styras med en app. ”De kombinerar den skonsamma värmen från den oljefyllda radiatorn med konvektionsvärme”, berättar Bryn-Haugland.

Oljeelement värmer upp luften lokalt vilket gör att du bör vara noga med placeringen. ”På hösten och vintern kommer det ofta in kall luft från fönstren, så kallat kallras”, berättar han. Under fönstren bör du därför använda en annan typ av element, till exempel panelelement, eftersom ett oljeelement inte motverkar kallras lika bra.

Bryn-Haugland berättar att många tror att oljeelement kan utgöra en brandrisk om oljan läcker ut. ”Det är ovanligt, men det kan hända att lite olja droppar ut”, säger han. ”Vissa tror att hela huset kan brinna ner om oljan kommer i kontakt med eld, men det stämmer inte”. Den olja som används i elementen är nämligen en specialolja som inte brinner så lätt.